Ensam men ändå inte
Pojkvännen ligger här brevid och sover. Önska att jag kunde göra samma sak. Fan ta alla orättvisa saker som händer och jag trodde verkligen att det lilla hoppet som fanns där skulle räcka till.. Men det gör det inte fick jag reda på idag. Kan inte förklara den här känslan inom mig. Och om bara två dagar fyller jag arton. Kan ni tänka er?! Arton?! Och nu kan jag knappt glädjas åt det.. Fan säg att jag drömmer en mardröm och att jag vaknar upp så är alla negativa saker borta. Vill inte förlora dig. Vi behöver dig här.. Jag kan verkligen tänka mig hur glad du skulle bli när jag tagit körkort, du som var på mig så med det.. Ska göra det för din skull. Önska du kunde fått se det.. Förhoppningsvis får du göra det ändå, men inte från rätt ställe.. Fan
